söndag 28 september 2014

Förkylt

Kan man inte cykla får man minnas fina turer från i sommras - Tjallingen nära Storulvån

Manliga förkylningar är inte att leka med som ni vet. Massor av thé, ColdZyme och sängläge har det blivit idag. Men även en stilla promenad och fika vid Lostenen. Det var bara för fint väder för att sitta inne hela dagen.

torsdag 25 september 2014

Lufsar vidare

Benen, fötterna och även resten av kroppen överlevde löpchocken häromdan.
Med tanke på att det var tvåsiffrigt antal år sedan jag tog ett löpsteg så hade jag räknat med lite protester från kroppen. Så klart över förväntan - så här långt.

Andra passet fixade jag igår med helt ok känsla.

Nu gäller det att fortsätta ha is i magen och skynda långsamt. Kommer fortsätta med ett mycket enkelt upplägg den kommande månaden. Just nu ser det ut såhär; inleder med 5-10 min promenad, fortsätter med 5 stycken block om vardera 3min löp/2min gång, avslutar med 5-10 min promenad. Totalt 35-45 minuter, nybörjarpass kort o gott. 2 pass i veckan, minst, men inte fler än 3 heller. Det är planen. Har inte något annat mål än att så småningom kunna springa en mil eller så, utan att "dö".

Om det här är bra för cyklingen vet jag inte. Att det är bra för kroppen är jag övertygad om. Variation är bra - inte minst för den översta kroppsdelen.

tisdag 23 september 2014

Höst



Sommaren drog sin sista suck i lördags. Igår gjorde hösten entré. Regn och rusk och rätt kraftig vind. Sol men inte varmt.
Mysigt och tråktigt på samma gång. Mysigt med skumma kvällar med behov av belysning både inne och ute. Tråkigt för att de lättsamma - klädmässigt - cykelpassen är över. Nu väntar lager på lager med kläder och vad det lider kalla fingrar och tår. Brrrr.
Vi är inte riktigt där än men det är liksom det som väntar.

För att få en lite mer omväxlande höst har jag nämnt att jag tänkt återuppta lite löpning.
Igår var det dags. Premiärlöpning eller jag promenerade och sprang om vartannat. 3 minuter löpning 2 minuter promenad. En ½timme fick räcka, tänker ta det lite "pö-om-pö" så slipper jag förhoppningsvis träningsvärk och skador. Ser redan fram emot nästa pass.

söndag 21 september 2014

Västgötaloppet

Ja, det blev väl en fin avslutning på långloppscupen det där. Västgötaloppet.
Dimman låg tät över Åsunden och Ulricehamn innan start och det var nästan lite höstkänsla med bara dryga tio grader.
Lagom till start kunde man ana att solen skulle komma fram och redan när vi kommit en bit upp i startbacken var det fullt solsken, något som skulle följa oss under resten dagen.

Kom iväg hyfsat i starten men som vanligt tar det några minuter innan kroppen kommer igång, tur då att starten ser ut som i detta loppet med en lång backe i början. Då hinner inte avstånden bli lika stora som när det är mer lättåkt. Kunde plocka placeringar från halva backen upp till toppen.
Hamnade då i en rätt stor grupp åkare. I den gruppen åkte jag sedan mer eller mindre ända in i mål även om gruppen decimerades alltmer under loppets gång. I slutet var vi bara 2-3 stycken från den ursprungliga gruppen kvar, då de flesta släppt men några gått iväg.

Banan blir väl ingen favorit. Grusväg delux, till och med den enda stigen (nästan) hade man grusat. Jag är långt ifrån någon teknisk åkare men lite mer utmanande och underhållande får det allt vara för att jag skall tycka det är kul. Men, men smaken är som baken. Bra pilat var det i alla fall och ett väl genomfört arrangemang, så all heder till arrangören.

Placeringsmässigt rullade jag in på en 4:e plats vilket var lika som jag inledde säsongen med på Billingen. I totalen slutar jag på en sjätteplats. Några "pinnhål" ner jämfört med i fjol, men så har känslan under sommaren inte riktigt varit 100, samtidigt som några yngre pojkar klivit in i klassen. Nöjd på det stora hela ändå och extra kul att få runda av säsongen med god känsla i kroppen.

Lyxade till det och stannade kvar i Ulricehamn till idag. Riktigt skönt att bara kunna ta det lugnt, vila lite, ta några öl och äta en bit god mat under eftermiddagen/kvällen, istället för att hasta hemåt.
Rullade hem mot Falun i morse istället och var hemma vid 12tiden idag.

torsdag 18 september 2014

Bankoll

Uppe med tuppen imorse. Inte riktigt i Öijernivå men 6:00 lämnade jag vandrarhemssängen.

Frukost och lite godmorgonTV innan jag stack ut för att köra igenom Västgötaloppets bana.

Loppet startar med en skaplig backe som kommer att kännas i både ben och lungor. Bra spridning på startfältet kommer det att bli direkt. Dessutom har arrangören lagt ett spurtpris i toppen av backen. Så det kommer nog att köras på en del längst fram.

Annars kan man väl sammanfatta bansträckningen med ett ord - grusväg. Ett Engelbrektsturen i västgötatappning helt enkelt. En del lååånga raksträckor, en del riktigt mysiga småvägar mellan Änglagårdsbyarna. Ja, det är ju i dessa trakter Colin Nutley-filmerna är inspelade.

Banan var föredömligt markerad utom sista biten på första slingan in mot varvningen. Där kom jag vilse en bit. Avsaknaden av banmarkeringar kan ha sin förklaring i att denna delen av banan går på elljusspår nära idrottsplatsen och att man därför väntar med att sätta ut markeringar till närmare tävlingen.

Inga längre branta backar men en del slakmotor. Den mesta kuperingen förutom startbacken då kommer sista biten in mot varvningen och några kilometer innan mål.

När jag nästan tappat hoppet om stigar så dyker de upp, med ca 1,5 mil kvar av loppet. Där har arrangören hittat några kortare partier med riktigt fina singletracks! Lite mer av den varan så kan det bli en riktigt fin bana. Som den är nu blir det lite väl enformigt.


Kommer bli ett snabbt race, då underlaget är både torrt och tekniskt enkelt, men likväl jobbigt! Det är ju tröttsamt att cykla fort - både för elit och motionär.

 

onsdag 17 september 2014

På resande fot

Idag har jag tagit mig ner till Ulricehamn. På vägen passerade jag Örebro där jag levererade ett stycke cykel. Min stumpjumper som jag körde på ifjol har fått nytt hem. Skönt att få den såld, den har blivit stående den här sommaren då jag trivs så bra på epicen. Tanken var att kanske skulle jag vilja köra hardtail någon tävling, men så har det inte blivit. Nu kommer den förhoppningsvis att användas, allt för fin cykel för att bara stå och samla damm.

Kaffe med dopp hos Evalds
Efter ytterligare någon timmes färd tittade jag förbi hos Evalds i Kvänum. De drabbades av översvämningen för några veckor sedan och tvingades snabbt flytta till tillfälliga lokaler.

Blev lite snack om ditt o datt med Jimmy och Tommy. Vi diskuterade bland annat nyheterna på 2015års cyklar och kollade leveransläget på några modeller jag kollat in. Det får bli ett besök igen lite senare i höst när de anlänt för att testa lite och ta beslut. Efter ett par timmar drog jag vidare mot slutdestinationen för dagen.

Nu har jag landat i Ulricehamn och tanken är att rulla igenom banan för västgötaloppet imorgon.

 

tisdag 16 september 2014

Specialized "Test the best" på besök i stan


Jomen visst. Sent om sider - sist ut i turnéplanen "test the best" tror jag  - dök de då upp med sina cyklar igår. Specialized.
Klockan 15 slog de upp portarna och jag rullade in vid kvart över.
Hade för avsikt att testa och jämföra Camber EVO 29" och Stumpjumper FSR 29". Fulldämpade hojar alltså, med användningsområde från XC-racing till Allmountain. Med tyngdpunkten åt det senare hållet.
Naturligtvis hade men inte just dessa modeller med bland de modeller som fanns att tillgå för test. Samma tur som i lotteri.
Testade väl några andra hojar då när jag ändå bytt om och var på plats.

SJ HT Exprt Carbon 29"

Började med en Stumpjumper Expert Carbon. Fin fin hardtail i klassen strax under värstingmodellen S-works. XT-komponenter, Magurabromsar, karbonhjul. Kanske den mest prisvärda Stumpjumpern med prislapp på dryga 30. S-worksmodellen kostar drygt det dubbla, utan att vara dubbelt så bra.

 Camber Expert Carbon 29"-hårt beskuren bild

Nästa cykel ut blev en "vanlig" Camber Expert Carbon. Kändes mest som en tung och klumpig Epic fast det var den näst finaste Cambermodellen. Jag hade hoppats på att Cambern skulle kännas lika allert men ge ännu mera flyt över stock och sten än min WC Epic, men så var inte fallet. Även utför var den rätt stötig.
Då jag inte tog med någon gaffelpump på provturen så kunde jag inte heller laborera med lufttrycket i gaffel och dämpare.
Det är ju så med heldämpade cyklar att de kräver en hel del testande och laborerande med dämparinställningar innan man hittar rätt. Att bara pumpa i efter en tabell eller justera med Autosag ger bara ett grovt startvärde. Så med lite mera tid så hade säkert Cambern kunnat prestera bättre - hoppas jag.
SJ FSR Export Carbon 650

Tredje cykeln som jag testade blev en Stumpjumper Expert Carbon EVO 650. En illgrön varelse med mellanstora hjul. Den kändes klart alertare än Cambern -gissningsvis de mindre hjulens förtjänst. Bättre flyt över stock o sten än nämnda Cambern. Slaglängden är ju också 150 mm, att jämföra med Camberns 110. Dock gäller det att ställa om dämpare och gaffel till Climb innan man tar sig an stigningarna, annars blir det väldigt gungigt. Lite fippligt då varken bakdämpare eller gaffel har remotereglage utan man får hitta vreden på gaffelben och dämpare. Jag är ju bortskämd med BRAIN.


King of the Hill - S-works Enduro 29"

Sist ut att testa var en S-works Enduro 29". Wow, vilken hoj! Skulle man bara cykla utför var detta den helt klart bästa cykeln av de jag testade. På platten och uppför - njae, jo kanske, men då med remotereglage. För denna cykeln måste hejdas i sin fjädring när det inte går utför. Nu var det något fel på bakdämparens climbläge på den cykeln jag testade så den gungade betänkligt, tyvärr. Pikegaffel däremot fungerade förträffligt - både uppför och nedför. Och i ärlighetens namn kändes Enduron lättast uppför av de fullgungare jag testade - och kanske var den det även på vågen då detta var S-worksmodellen.

Sammantaget några riktigt roliga timmar på lite olika cyklar. Synd dock att just de modeller jag var ute efter att få testa inte fanns. Men men....


måndag 15 september 2014

2*2 är väl också 4?

Kommer inte ihåg när jag sprang senast - men igår blev det nypremiär. 

Ursprungliga planen inför helgen var att åka till Karlstad under lördagen för att köra Karlstad XC på söndag.
Men eftersom jag inte hade tävlingsduglig cykel i slutet på veckan så började jag väl revidera tävlingsplanerna. Inget fungerande framdrev i lämplig storlek för långlopp.
Martins födelsedag var det ju dessutom på söndag så planen var kanske aldrig riktigt 100%ig - egentligen.
Nu räddade EvaldsMTB mig - tackvare ultrasnabb leverans - från att inte ha duglig cykel men jag valde ändå att stanna hemma i helgen.

Med små känningar av förkylning på lördagsmorgonen så valde jag att inte köra det 4-timmarspass jag tänkt. Det fick bli 2 lugna timmar i det fina vädret istället. Passade på att kolla upp några stigar och grusvägar som jag bara cyklat förbi många gånger tidigare. Fin fin höstcykling helt enkelt.

Kände mig kurant igår, men med begränsad tid till cyklande så blev det lite av en repris av lördagen fast mot andra väderstreck. Den fina stig jag sett ut mot Sundborn tidigare i sommar visade sig vara en del av en enduroslinga, så kanske inte så fin som jag hoppats på men helt klart en ny slinga att köra lite teknikträning på. 2 timmar i kort-kort i mitten av september är bara att tacka och ta emot.

En kort, väldigt kort löptur blev det också när jag kom hem från cykelturen. Testade Martins skor för att kolla upp storlek. Får se vart det tar vägen.
Tårtkalas hos Martin och gravöl under valvakan gjorde dagen komplett om än med bitter eftersmak - som inte berodde på ölen.....

fredag 12 september 2014

Sparring

Efter onsdagens Monarkkränkning i form av rejsettor - ja jag vet det börjar bli tjatigt men tycker de är ruskigt effektiva så var det igår dags att agera hare, eller sparringpartner om man så vill.

Martin skulle köra CX på Lugnet och ville ha någon att jaga. Ett slags TorsdagsVM helt enkelt. 
Vi har kört intervaller tillsammans förut med bra resultat och inte blev det sämre igår. Långsammast - alltså jag - ut först med lagom lucka, sen gäller det att hålla undan eller jaga ikapp. Efter fyra intervaller med jämna tider och snittpuls på nära 90% av max, för min del, var det mörkt nog att tänka på refrängen. 

Vi rullade igenom CX-banan vid regementet som nedrull innan vi skildes för hemfärd. Den gick i becksvart utan vare sig reflex eller lampa och var väl inte optimal ur ett säkerhetsperspektiv.

torsdag 11 september 2014

Ditt&datt

Lite bloggtorka igen, som ni kanske noterat. Dagarna rullar på och vardagen följer de invanda mönstren.

På tisdagkvällen bjöd ju Apple in till fest. Det mesta hade väl läckt ut innan eventet och telefonerna presenterades nästan pliktskyldigast tycker jag, medan mycket tid lades på att presentera Applewatch. Förståeligt. Här gäller det ju att bygga upp ett behov hos presumtiva köpare. Telefonerna säljer ju sig själva - även att de rent teknisk inte på något sätt ligger i framkant. Men det är ju kanske inte heller Apples affärsidé - att tekniskt ligga i framkant. Deras idé bygger ju snarare på att ligga i framkant vad gäller användarupplevelsen.

Meckade in en ny SSD-disk i min Macbook Pro timmen innan Appleeventet. Ut med den gamla SSD:n och originalhårddisken - in med en 500Gb SSD istället. Resultatet blev en 150gr lättare och klart snabbare dator, dessutom nu med 2:30h längre batteritid än tidigare.

I långloppscupen återstår nu bara ett lopp - Västgötaloppet som går den 20:e september i Ulricehamn. Det börjar väl märkas lite i min tävlingsmotivation att säsongen lider mot sitt slut men det skall ändå bli kul att tävla på en ny bana.

Därefter skall hösten ägnas åt fin  - hoppas jag - höstcykling med letande av lite nya stigar, lite teknikträning och annat kul. Kanske tar jag och letar fram löparskorna igen efter många år utan ett löpsteg. Jag slutade ju iof med löpning och orientering på grund av knäproblem men jag har på sistone känt ett visst sug efter att springa igen. Frihetskänslan, enkelheten är ju oslagbar. Bara att snöra på sig skorna och ut.

måndag 1 september 2014

Bockstensturen

Masterstarten genom Varberg

Bockstensturen avklarad. Med sina 100 km är det det längsta loppet i cupen. Efter allt regnandet tidigare i veckan så var en blöt och lerig bana att vänta.

Kom väl iväg skapligt i starten och låg med i andraklungan ut till första stigningarna. Motvind ut från Varberg så alla jagade placeringar i lä. Lite buffligt bitvis men inga vurpor vad jag såg.

Efter ca 35 km - mellan första och andra langningen vid Åkulla fick jag problem med bakväxeln som tappade spänningen och kedjan hängde helt slapp. I mitt försök att fixa gjorde jag den sura upptäckten att mitt muliverktygs torxdel inte nådde ända in till spåren på växelfästets skruv. Den runda delen av verktyget övergår till fyrkantprofil vilket gjorde det omöjligt att nå in till fästskruven. Efter 4-5 km löpning och mekande med lånat verktyg så kom jag till slut upp på cykeln igen med någon km kvar till andra langningen.

Bara att börja gasa igen. Men med gissningsvis 20-25 tappade minuter så var det naturligtvis omöjligt att nå någon bra placering. Många omkörningar blev det på vägen mot målet. Motivationshöjande så klart men ändå inte, om ni förstår. Kom lerig och trött i mål på en 12:e plats till slut.

Hade behövt plocka några extra poäng för att kunna försvara placeringen i totalen inför avslutande tävlingen. Men nu blev det bara 52p och de räknas inte eftersom de är mitt sämsta i år. Det gjorde att jag tappade 2 placeringar istället - ner till 6:e. Glad trots allt att jag slapp bryta med tanke på den långa resvägen.

En finfin avslutningen på dagen fick jag ändå med grill, öl och snack tillsammans med CRT-gänget.