Bankoll

Uppe med tuppen imorse. Inte riktigt i Öijernivå men 6:00 lämnade jag vandrarhemssängen.

Frukost och lite godmorgonTV innan jag stack ut för att köra igenom Västgötaloppets bana.

Loppet startar med en skaplig backe som kommer att kännas i både ben och lungor. Bra spridning på startfältet kommer det att bli direkt. Dessutom har arrangören lagt ett spurtpris i toppen av backen. Så det kommer nog att köras på en del längst fram.

Annars kan man väl sammanfatta bansträckningen med ett ord - grusväg. Ett Engelbrektsturen i västgötatappning helt enkelt. En del lååånga raksträckor, en del riktigt mysiga småvägar mellan Änglagårdsbyarna. Ja, det är ju i dessa trakter Colin Nutley-filmerna är inspelade.

Banan var föredömligt markerad utom sista biten på första slingan in mot varvningen. Där kom jag vilse en bit. Avsaknaden av banmarkeringar kan ha sin förklaring i att denna delen av banan går på elljusspår nära idrottsplatsen och att man därför väntar med att sätta ut markeringar till närmare tävlingen.

Inga längre branta backar men en del slakmotor. Den mesta kuperingen förutom startbacken då kommer sista biten in mot varvningen och några kilometer innan mål.

När jag nästan tappat hoppet om stigar så dyker de upp, med ca 1,5 mil kvar av loppet. Där har arrangören hittat några kortare partier med riktigt fina singletracks! Lite mer av den varan så kan det bli en riktigt fin bana. Som den är nu blir det lite väl enformigt.

Kommer bli ett snabbt race, då underlaget är både torrt och tekniskt enkelt, men likväl jobbigt! Det är ju tröttsamt att cykla fort - både för elit och motionär.