Borlänge Tour version 2013 är över. Klarade mig från jumbo! Slutade sexa i vårt elva man starka startfält. Och det var väl så det kändes också både igår och idag. Där i mitten liksom - i ingenmansland. Långsammare än de snabba men snabbare än de långsamma - ungefär så.
Som jag sa till Martin igår "jag skulle tjäna mycket på att kunna cykla bättre". Naturligtvis är de snabba starkare än mig även fysiskt men relativt sett tror jag skillnaden är större när det kommer till själva cyklandet i terräng. Det blev väldig uppenbart igår då jag kom med de snabba från start och kunde lätt följa dem tills vi kommit en bit in i skogen och banan börjar svänga på - då glider de andra bara ifrån meter efter meter. Där finns det att jobba på för mig.
Criteruimbanan var den klart roligaste banan under helgen med många kurvor och hela tiden upp eller ner. Det tycker jag trots att den inte är till min fördel, men klart utvecklande tekniskt och mycket rolig.
Mitt tips till arrangören är att öka på varvlängden lite och använda criteriumbanan som XCO-bana nästa år. Istället kan man korta ner nuvarande XCO-bana och köra criterium på den.
Sammantaget är jag mycket nöjd med helgen då det varit kul och utvecklande cykling, fina och roliga banor och riktigt bra sommarväder. Vad mer kan man begära av en helg? Dessutom andra roliga sporthändelser - F1 i Monaco och WC MTB - att slöa till efter egna insatser.
Nu återstår persedelvård. För även om cykeln är i stort sett ren efter helgen så har det fina dammet och sanden letat sig in överallt. Bara att ta isär, rengöra och fetta om "överallt".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar